Svensson och pengarna (varför du slösar bort nästan 6000 kr årligen)
Detta inlägg kommer att handla om logik, det vill säga ett finare ord för vanligt simpelt bondförnuft. Det kommer även att handla om ekonomi. Sluta inte läs nu (!), för om det var din första impuls är det nog du som behöver höra det här mest av alla.
Vill du tjäna mer pengar än du gör?
Jag vet att många, alltför många, anser att det är krångligt med ekonomi och därför ska jag försöka vara lite pedagogiskt hjälpsam. Jag ser dagligen personer som helt enkelt kastar bort pengar (som de tror att de sparar) bara för att de inte har kunskap nog om hur saker och ting fungerar.
För att förstå mitt resonemang nedan måste man förstå ett litet koncept som kallas för inflation, det vill säga att pengar minskar i värde. Enkelt förklarat, den sak som kostade tio kronor när du var barn, kostar idag betydligt mer, saker fördyras över tid. (Ett löjligt exempel är de tuggumin som vi alla köpte för 50 öre när vi var barn men som idag kostar 1-2 kr, en fördyrning med över 100%).
Nedan är en liten lista över inflationen varje år sedan år 2003 (alltså över tio års tid) varje år har pengarna blivit mindre värda, det vill säga du kan köpa mindre för dem nu än du kunde förut även om siffran är densamma. (Ett år var det deflation, 2009 och då blev pengar man inte gjorde något med faktiskt mer värda).
- 2003: 1,9 %
- 2004: 0,4 %
- 2005: 0,5 %
- 2006: 1,4 %
- 2007: 2,2 %
- 2008: 3,4 %
- 2009: -0,3 %
- 2010: 1,3 %
- 2011: 2,6 %
- 2012: 0.9 %
Börjar man lägga ihop de där procenttalen för varje år blir det plötsligt ganska mycket och ni inser nog att de där slantarna ni sparar i madrassen och inte får ränta på ganska snabbt förlorar i värde över tiden. Lade man en hundralapp i kassaskåpet 2003 förändras den såhär över tiden i köpkraft (obs, alla värden avrundande till fyra decimaler):
- 2003: 1,9 % Hundralappen har nu en köpkraft av 98,1 kr
- 2004: 0,4 % Hundralappen har nu en köpkraft av 97,7076 kr
- 2005: 0,5 % Hundralappen har nu en köpkraft av 97,2190 kr
- 2006: 1,4 % Hundralappen har nu en köpkraft av 95,8579 kr
- 2007: 2,2 % Hundralappen har nu en köpkraft av 93,7491 kr
- 2008: 3,4 % Hundralappen har nu en köpkraft av 90,5616 kr
- 2009: -0,3 % Hundralappen har nu en köpkraft av 90,8333 kr
- 2010: 1,3 % Hundralappen har nu en köpkraft av 89,6525 kr
- 2011: 2,6 % Hundralappen har nu en köpkraft av 87,3215 kr
- 2012: 0.9 % Hundralappen har nu en köpkraft av 86,5356 kr
På tio år har alltså hundralappen tappat nästan 13,5 kronor i köpkraft, eller om man så vill, 13,5% av sitt värde!!!
De flesta av oss har ju heller inte endast 100 kronor i sitt sparande, har du exempelvis 30'000 kr som legat och skräpat de senaste 10 åren har du alltså förlorat över 4000 kronor i köpkraft.
Nu har jag nog gett dig lite panik om du inte tänkt på detta tidigare, så hur undkommer man detta? Ränta är svaret! Genom att se till att du får ränta på dina pengar motverkar du inflationen, men det gäller att få till en så bra ränta som möjligt. Nedan presenteras några olika stereotypa sätt att hantera detta på:
1. Medelsvensson gör tyvärr inte särskilt mycket utan tänker: ”jag låter pengarna ligga på mitt lönekonto, ifall jag behöver dem”. Enda problemet är att ett lönekonto i regel har 0% ränta, det vill säga det är detsamma som att stoppa pengarna i madrassen att ha dem där (se exemplet ovan).
2. Den som är lite mer slipad flyttar sina pengar till ett typiskt sparkonto, vilket oftast ger 0,5% ränta. Den som tittar på procentsatserna i exemplet ovanför ser dock snabbt att inflationen överstiger denna ränta de flesta år. Så vadå, förlorar jag pengar på att spara? Ja faktiskt: de pengar som ligger på ditt sparkonto förlorar också i köpkraft, inte lika fort som på ett lönekonto, men likväl så förlorar de värde.
Så, vad gör man?
3. Det minsta var och en borde göra är att öppna ett räntekonto med hög ränta, detta kan göras genom de flesta banker (bara att de är usla på att tipsa om det eftersom de inte vill betala ränta till dig). Det finns idag banker som erbjuder 2,5% ränta med fria uttag och insättningsgaranti (mer om vad detta är lite senare), vilket innebär, om ni jämför med tabellen över årens inflation, att man går plus, ibland mycket, ibland lite, men endast ett år skulle pengarna ha minskat i värde om exemplet gjordes med 2,5% ränta på pengarna per år.
Angående insättningsgaranti: Observera att banken du har pengarna på ska ha insättningsgaranti, annars tar du en stor risk eftersom du utan insättningsgaranti förlorar pengarna om banken går omkull.
Sedan finns det såklart aktier och fonder, som potentielt ger långt bättre avkastning än så, men då talar vi också om en förhöjd risk. Andra produkter än just bankkonton tänker jag inte avhandla i detta inlägg, det är inte min mening att undervisa er i avancerade ekonomiska verktyg, utan bara att ge er lite sunt bonnförnuft som kommer hjälpa er i livet.
Summa summarum:
- Lönekonto = Dina pengar förlorar värde per år med samma procentsats som inflationen är.
- Sparkonto (standard) = Dina pengar förlorar värde med samma nummer som inflationen-0,5% (om det är räntan på kontot)
Sparkonto (hög ränta) = Du tjänar pengar med den procentsats som överstiger inflationen årligen. Det vill säga, är inflationen 1,8% till exempel tjänar du 0,7 % om din ränta är 2,5%.
Mitt tips till er: var inte dumma! Det är jobbigt att tjäna in pengar redan som det är i Sverige och det är högst onödigt att förlora ca 2% årligen (inflationsmålet i Sverige är 2%).
En medellön i Sverige var år 2011, enligt SCB, 294 398 kr över helåret . Stoppar en medelsvensson alltså in hela sin lön på sitt lönekonto och låter den ligga kvar där förlorar personen på ett år köpkraft till ett värde av 5887,96 kr. Man kan enligt min erfarenhet ha ganska mycket roligt för så mycket pengar. Således, lite fräckt sagt, vill du åka på en weekendresa under semestern eller vill du ha kvar pengarna liggandes på ditt lönekonto?
/G
