Långsiktighet i en kortsiktig tid
Det går inte att förneka att vi alla tillhör en stressade och kortsiktiga generation. Vad vi än vill ha vill vi ha det nu! Jakten på något nytt pågår hela tiden kring oss och detta sätt att tänka påverkar oss på en rad olika sätt.
Människor köper saker på kredit för att de helt enkelt inte kan vänta tills de har sparat ihop till (och faktiskt har råd med) den där tv:n (och företagen jublar som kan tjäna pengar inte bara på att sälja produkter, utan även på ränta och förseningsavgifter). Folk slänger boken och ser filmen istället eftersom historien huvudsakligen är densamma (och Hollywood jublar eftersom de kan tjäna ytterligare någon miljard på ännu en urdum ”blockbuster”). Dieten ska göra dig smal på sex veckor, inte lägga om ditt liv så att du lever nyttigare för alltid (för då behöver du ju inte banta igen och det tjänar industrin inget på). Till och med politikerna tänker överlag max framåt till nästa valår för att lyckas bli omvalda... Exemplen på ovan berörda fenomen är i princip oändliga.
Som aktieintresserad ser jag exakt samma fenomen på börsen: pengarna ska in, aktien ska stiga och stiger den inte (eller sjunker) så tappar man tron på företaget och säljer sina aktier med förlust. Vad hände med att våga tro långsiktigt på en idé och därför vara villig att hålla fast i sitt projekt i nöd och lust, för att sedan efter ett, fem, eller kanske tio år, slutligen få lön för mödan? Samtidigt ska man vara medveten om att stora aktörer ofta sitter och pressar ner kurserna för att skrämma småsparare att sälja billigt, något som genererar otroliga pengar till de stora drakarna.
I vår tid vill människor ha resultatet utan att lägga ner tiden och mödan och samhället står alltför ofta och hejar på. Jag vill vara rik, men jag vill inte arbeta 50 timmar i veckan; jag vill vara snygg men orkar inte gå till gymmet; jag vill vara bildad men läser inte en enda bok, etc. Vad hände egentligen med den livslånga strävan mot ett högt uppsatt mål?
En liten tanke med att jag driver den här bloggen om min strävan mot gentlemannaidealet är att jag önskar inspirera er läsare. Er dröm kanske skiljer sig från min, men det är av mindre vikt i sammanhanget. Jag tror att det är nyttigt att ha någon form av långsiktig tanke om vad man vill uppnå. Således vill jag uppmana er att göra tvärtom mot vad hela samhället för tillfället gör, ta er tid, fundera vart ni vill och sätt sedan upp små delmål mot hur ni ska ta er dit. Jag lovar, livet kommer att kännas mer meningsfullt med ett mål att sträva efter och ni kommer att bygga upp ert självförtroende medan ni uppfyller delmålen på vägen dit. Att man någonsin når målet är sedan kanske inte det viktiga, utan den personliga strävan och utveckling som är vägen kan duga fullt lika gott.
/G
