Skomakarens vånda
För ett tag sedan skrev jag om mina duster med en lokal skomakare som jag kände försökte blåsa mig angående ett skoköp. Idag fick jag ett samtal från nämnda skomakare (jag hade helt glömt bort att jag givit dem mitt nummer i syfte att bli informerad om när en viss chukka (skotyp) åter skulle finnas i lager). Mest ville jag egentligen prova lästen för att vidga mina kunskaper inför framtida beställningar). Efter detta samtal släpade jag mig dit på lunchrasten för att prova kängan och den satt riktigt bra må jag lova. Dock kunde inte jag inte riktigt bestämma mig för om den var ful, snygg, eller helt enkelt ingetdera. Hurusom skulle jag aldrig köpa ett par Loake-skor till fullpris i Sverige när www.Pediwear.com finns så jag tackade artigt för hjälpen och lämnade butiken.
Innan jag avlägsnade mig hade jag dock gjort en något rolig upptäckt: Aldwych skon som i princip redan var såld tio gånger om enligt skomakaren förra gången jag var inne stod fortfarande kvar på Rea-hyllan. Jag skrattade lite inombords och frågade vad den nu gick på. Priset hade krupit ner till rätt skapliga 1500 kr (som jag först utlovades förra gången med) och jag blev faktiskt lite sugen på att köpa den igen. Dock ska jag låta skomakaren marinera något ytterligare i sina tankar på att han aldrig kommer att bli av med dem och sedan komma med ett skambud, säg 1300 kr, eller 1500 kr om skyddssula i gummi ingår).
(Undersköna Aldwych för er som har glömt hur den ser ut)
Mellandagsrean väntar ju också, förr eller senare ska den där skon bli min, antingen genom dem eller genom en beställning. Det roliga är att skomakaren själv var ganska uppgiven över detta sista par som vägrade bli sålda, ”vem köper sådana här skor nu när både höst och vinter är här” beklagade han sig. I dessa ord gömmer sig lite livsvisdom, man handlar ju trots allt inte för säsongen, utan för livet. Således, köp när det är billigt, det vill säga när ingen annan köper. Tillgång och efterfrågan i effektivt spel.
/G
