gsomigentleman.blogg.se

Något de allra flesta människor förr eller senare kommer att behöva gå igenom är det fruktade bankmötet. Oftast är det så att man har kommit till den punkt i livet där man vill, eller behöver, köpa en bostad och då är de dags att med mössan i handen komma på besök hos stora stygga banken och tigga om pengar. Eller?

Jag kan ju säga att jag hoppas att min personlige bankman har förberett sig, för jag har rustat mig för krig. Idag ska jag bärga en ränta lägre än de flesta Svenssons kan drömma om.

Banken är ett företag och försöker således att med alla medel gå med vinst (vilket de allt som oftast gör). De kommer alltså på alla möjliga vis försöka sälja sina egna produkter och maximera den nytta de har utav dig som kund. Detta gäller självfallet även lån och ränta, de bedriver ingen välgörenhet och du kan sluta förvänta dig allmosor. Den första regeln är alltså att inte lita på något de säger, banken är inte din vän. Banken kommer att lura dig om du tillåter den.

Så banken är ute efter din plånbok och dess innehåll, vad finns det för motmedel? Det gäller att vara påläst, taggad och medveten! Tvinga banken att ta dig på allvar och inse att du inte är någon Svensson som de lätt kan förvilla och sätta sig på.

Jag har aldrig besökt min personlige bankman utan slips och kavajen på. Jag är ung och medveten om att jag på grund av detta kan uppfattas som oerfaren, och därför tar jag till varenda knep i boken för att få dem att inse att jag inte är någon de kan lura. När min bankman lade upp ett sparandepaket till mig med enbart bankens egna (tämligen underpresterande) fonder kollade jag upp dem på www.morningstar.se och ifrågasatte sedan varför han inte hade rekommenderat de fonder i samma kategorier som genererade bättre avkastning över tid till lägre risk. Man kan säga att han fick skämmas en hel del! Det är min åsikt att man inte får låta dem komma undan med dåliga råd och man ska alltid räkna, dubbelkolla och ifrågasätta innan man accepterar något.

Så vilka frågor ska jag lyfta med min bankman idag när vi ska prata bolån?  

1. Ränta på lånet – Det vill säga bankens standardränta, den som ses i tidningarna.

2. Ränterabatt – Det vill säga den betydligt lägre ränta som de behöver erbjuda för att jag ska vara intresserad. Medelsvensson får 0,40% i ränterabatt i snitt, jag ska ner betydligt mer än så.

3. Hur länge denna ränterabatt gäller – Viktigt så att banken inte ensidigt kan säga upp ränterabatten så att man blir stående kvar med svarte Petter.

4. Om det finns möjlighet till ökad ränterabatt om den rörliga räntan stiger – Vid högre ränta bör ränterabatten kunna öka eftersom bankens fasta kostnader, som motiverar en del av räntan, bör vara desamma.

5. Möjlighet till ytterligare ränterabatt vid ökad amorteringstakt/sparande – Ibland kan det vara ekonomiskt logiskt att amortera på lånet eller öppna ett sparande hos banken. Observera dock att det är viktigt att jämföra vad man tjänar på räntesänkningen mot det man (troligen) förlorar på att behöva spara hos dem.

6. Fria amorteringar – Det var nyligen på tapeten att vissa personer inte fick amortera som de ville, således är detta en dubbelkoll på att denna möjlighet finns.

7. Fasträntekonto med en ränta överstigande 2,45% – Som bolånekund kan man förvänta sig vissa andra fördelar, personligen vill jag ha tillgång till ett fasträntekonto med en riktigt bra ränta.

Om jag får svar på frågorna ovan som är acceptabla kommer jag att vara nöjd och intresserad av bankens tjänster. Det återstår att se vad bankmannen säger.

Övriga tips:
1. Kolla med ditt fackförbund om de har någon deal med bankerna, personligen är jag med i JUSEK och har därför rätt att låna till en ränta på max 0,90 punkter över nuvarande inlåningsränta.

2. Våga vägra bunden ränta! Bunden ränta gör att du inte smidigt kan byta bank ifall din börjar missköta sig. Dessutom är det, i min mening, ekonomiskt logiskt att inte binda räntan och detta har även visat sig vara så över tid. Är du rädd för att räntan ska segla iväg kan du ju alltid ha ett buffertsparande vid sidan av, på detta sätt har du samma säkerhet och får behålla pengarna om räntan inte sticker istället för att ge bort dessa till banken. (Se bland annat http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/pa-tok-for-spekulativt-att-binda-rantan_8425846.svd om du vill läsa mer).

3. Ha koll på läget. Det räcker inte med kavaj och välkammat hår för att göra ett vettigt intryck. Se till att du har koll på din egen ekonomi och ekonomisk terminologi i allmänhet. Det är en fördel om du på kronan vet hur stora dina tillgångar och skulder är, om du vet hur mycket du sparar i snitt en vanlig månad och hur din ekonomi ser ut framåt om man prognosticeras. Personligen har jag i förväg förberett en sammanställning över hela min ekonomi och dess utveckling tillsammans med en framtidsprognos. Du ska vara mannen med planen! Ha koll på läget och du blir så mycket svårare att både ignorera och skrämma.

4. Våga prata ränta! På något sätt är det lite tabu kring till vilken ränta man lånar. Frågar du inte folk i din närhet vet du inte vilka möjligheter till räntesänkningar du har, kanske har grannen, vännen, moster eller arbetskamraten ett liknande lån till en betydligt lägre ränta. Du förtjänar samma fördelar, men ingen kommer att ge dig dem gratis. Rusta dig till strid och bege dig till ditt lokala bankkontor idag!

5. Våga säga nej. Kommer inte banken med ett vettigt erbjudande som du kan känna dig nöjd med, gå därifrån. Det finns alltid andra banker.

Förberedelserna är klara, nu återstår bara att se hur många av mina krav jag kan lyckas driva igenom. Taggad till tusen är jag i alla fall!  

/G

 

http://blogg.dn.se/sthlmimitthjarta/2013/10/21/brunkebergstorg-kl-12-00/

Oerhört intressant blogginlägg som tar upp samma problematik som jag tidigare skrivit om rörande uteluncher. Extra intressant att författaren använder lunch som en valuta för jämförelsens skull. Själv brukar jag tänka i slipsar och konsertbiljetter, vill jag köpa X eller vill jag ha motsvarande värde i slipsar/biljetter (även om jag inte alltför ofta realiserar mina slipsdrömmar).

/ G

Alla har vi något vi antingen vill ha eller vill göra, det är mycket det som driver oss som människor. Ofta handlar detta om spirituella eller sociala mål, vilket är himla härligt på sitt sätt (min jakt på gentlemannaidealet handlar ju till exempel om just ett sådant mål). Idag ska vi dock inte tala om sådana abstrakta saker, utan om det rent hardcore materialistiska. För visst finns det något ni vill ha utöver inre frid?

Vi har alla även någon sak eller upplevelse vi drömmer om att ha råd med och det som förenar oss är att vi behöver pengar för att uppnå den där grejen vi längtar efter. Pengar ja, man verkar aldrig ha nog med pengar och oavsett hur mycket man tjänar önskar man förmodligen att man tjänade lite till. När jag var student levde jag som en student och klarade det fint, nu när jag jobbar är det andra ekonomiska ramar som gäller för mig och tyvärr har jag anpassat mig därefter (precis som ni förmodligen gör eller har gjort). Jag vill dock poängtera att det sällan är i inkomsterna rikedomen byggs upp, utan i de låga utgifterna. Så länge man spenderar i paritet med vad man tjänar kommer man alltid att förbli fattig.

Jag skrev för några dagar sedan om hur mycket pengar som försvinner iväg till kaffe bland mina studievänner och idag fick jag ett liknande uppslag av en tjejkompis, hon sa ”du borde skriva något om att alla tusenlappar som försvinner iväg på uteluncher”, så här sitter jag nu och misshandlar mitt tangentbord.

Nu ska vi leka en liten lek du och jag: Frammana för ditt inre bilden av den där saken som du åtrår, men inte känner att du kan slösa pengar på att köpa. Komigen, jag vet att du har något som du gärna skulle lägga till dina possessioner. Kanske är det något billigt men onödigt, ett par manschettknappar för 500 kr från Skulltuna? Kanske är det något väldigt dyrt, den där BMW:n du sneglat på? Läs nu mitt exempel på hur du kan få 14’000 kr mer att disponera över, kanske räcker det hela vägen fram till det du vill äga (och om inte annat så kommer du en bit på vägen).

Följande är fakta:
- en genomsnittslunch i Stockholmsområdet kostar 81 kr.
- En hemlagad genomsnittsmatlåda kostar någonstans mellan 10 och 20 kr beroende på innehåll.

Räknar vi med matlådan som 20 kr (för att ha lite marginaler i resonemanget) kommer vi enkelt fram till att man sparar 61 kr varje gång man tar med sig  en matlåda istället för att äta ute. 61 kr får sedan mutipliceras med 5 (antalet arbetsdagar på en vecka) och sedan med 47 (antalet arbetsveckor på ett år), vilket ger oss den nätta summan av 14’335 kr. Det vill säga, en relativt stor summa pengar.

Någonstans i periferin kan jag nästan höra folk som viskar och väser… ”snåljåp!”.

Ibland hör jag folk ifrågasätta mina tankar och det är inte helt ovanligt att folk tycker att jag snålar när jag släpar med mig en lunchlåda, men för mig handlar matlådan om något mycket högre än snålhet. Att välja ett kostnadseffektivt sätt att leva sitt liv i det lilla handlar om resursallokering för att maximera lyckan. Det vill säga, vad blir jag lyckligast av? – Att äta ute varje arbetsdag, eller att ha 14’000 kr som jag kan göra något roligare för? I min värld är valet ganska enkelt, men det kräver såklart en del självdisciplin att genomföra.

Vad skulle du göra för 14’000 kr? Ta det där körkortet du haft dåligt samvete över att inte ha fixat? Köpa fem par Loakeskor? Ta med dig älsklingen och sticka till London över weekenden? Spara allt och bygga en ekonomisk buffert så du kan sova gott? Se alla dina favoritartister när de kommer till Sverige utan att behöva tänka på utgiften? Det sistnämnda är faktiskt en av mina drömmar och till stor del det jag gör med mina överblivna pengar utöver aktiehandel.

Jag köpte konsertbiljetter för över 6000 kr förra året, en summa som kan synas väl tilltagen, men för mig var det värt varje krona. Jag såg bland annat Springsteen 3 gånger och jag kan inte komma på något som är mer livsbejakande, för mig, än just det. Gentlemannadrömmen handlar enligt mig lika mycket om att njuta av livet som om att göra något vettigt av det.

Jag säger inte att ni ska leva som "smålänningar" och vända på varenda krona, det handlar mer om att tänka över sina utgifter och göra en bedömning om pengarna inte skulle göra mer nytta på något annat ställe. Jag kan känna att det till exempel är värt att lägga några hundra på att gå ut och äta en trevlig trerätters i gott sällskap (en form av livsnjutande enligt mig), men samtidigt gör jag bedömningen att 80 kr på lunch är slöseri. Allt är relativt.

Genom att välja och tänka igenom lite noggrannare vad man lägger sina pengar på öppnar sig stora ekonomiska möjligheter. Man får helt enkelt mycket pengar över, långt mer än man tror. Vad man sedan väljer att lägga dem på, det är upp till var och en. Väljer man att äta lunch ute får helt enkelt något annat stryka på foten, detsamma gäller den där koppen kaffe, inträdet på krogen, etc. Prioriteringar är ledordet.

Det är klart att man måste kunna leva som en vanlig människa och ta en fika ibland, eller svänga förbi McDonalds när hungern tränger sig på för den delen, men tänker man igenom det här lite så märker man vilken skillnad det gör i plånboken. Som sagt, 14’000 kr bara på att välja matlåda framför utemat, vad mer slösar du pengar på? Pengar som skulle kunna gå till att uppfylla dina drömmar, oavsett vilka de är.

Själv ska jag hinna med att både livsnjuta och bli miljonär innan trettio på detta sätt. Vi får se om jag lyckas!

/G

Att leva i allmänhet är tyvärr sällan vare sig gratis eller billigt, därför kommer här ett inlägg om hur man maximerar värdet på sina pengar så att man har råd att bekosta det man vill.

Detta inlägg kommer att handla om logik, det vill säga ett finare ord för vanligt simpelt bondförnuft. Det kommer även att handla om ekonomi. Sluta inte läs nu (!), för om det var din första impuls är det nog du som behöver höra det här mest av alla.

Vill du tjäna mer pengar än du gör?

Jag vet att många, alltför många, anser att det är krångligt med ekonomi och därför ska jag försöka vara lite pedagogiskt hjälpsam. Jag ser dagligen personer som helt enkelt kastar bort pengar (som de tror att de sparar) bara för att de inte har kunskap nog om hur saker och ting fungerar.

För att förstå mitt resonemang nedan måste man förstå ett litet koncept som kallas för inflation, det vill säga att pengar minskar i värde. Enkelt förklarat, den sak som kostade tio kronor när du var barn, kostar idag betydligt mer, saker fördyras över tid. (Ett löjligt exempel är de tuggumin som vi alla köpte för 50 öre när vi var barn men som idag kostar 1-2 kr, en fördyrning med över 100%).

Nedan är en liten lista över inflationen varje år sedan år 2003 (alltså över tio års tid) varje år har pengarna blivit mindre värda, det vill säga du kan köpa mindre för dem nu än du kunde förut även om siffran är densamma. (Ett år var det deflation, 2009 och då blev pengar man inte gjorde något med faktiskt mer värda).

- 2003: 1,9 %              
- 2004: 0,4 %
- 2005: 0,5 %
- 2006: 1,4 %
- 2007: 2,2 %
- 2008: 3,4 %
- 2009: -0,3 %
- 2010: 1,3 %
- 2011: 2,6 %
- 2012: 0.9 %

Börjar man lägga ihop de där procenttalen för varje år blir det plötsligt ganska mycket och ni inser nog att de där slantarna ni sparar i madrassen och inte får ränta på ganska snabbt förlorar i värde över tiden. Lade man en hundralapp i kassaskåpet 2003 förändras den såhär över tiden i köpkraft (obs, alla värden avrundande till fyra decimaler):

- 2003: 1,9 %          Hundralappen har nu en köpkraft av 98,1 kr     
- 2004: 0,4 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 97,7076 kr
- 2005: 0,5 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 97,2190 kr
- 2006: 1,4 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 95,8579 kr
- 2007: 2,2 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 93,7491 kr
- 2008: 3,4 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 90,5616 kr
- 2009: -0,3 %     Hundralappen har nu en köpkraft av 90,8333 kr
- 2010: 1,3 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 89,6525 kr
- 2011: 2,6 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 87,3215 kr
- 2012: 0.9 %         Hundralappen har nu en köpkraft av 86,5356 kr

På tio år har alltså hundralappen tappat nästan 13,5 kronor i köpkraft, eller om man så vill, 13,5% av sitt värde!!!  

De flesta av oss har ju heller inte endast 100 kronor i sitt sparande, har du exempelvis 30'000 kr som legat och skräpat de senaste 10 åren har du alltså förlorat över 4000 kronor i köpkraft.

Nu har jag nog gett dig lite panik om du inte tänkt på detta tidigare, så hur undkommer man detta? Ränta är svaret! Genom att se till att du får ränta på dina pengar motverkar du inflationen, men det gäller att få till en så bra ränta som möjligt. Nedan presenteras några olika stereotypa  sätt att hantera detta på:

1. Medelsvensson gör tyvärr inte särskilt mycket utan tänker: ”jag låter pengarna ligga på mitt lönekonto, ifall jag behöver dem”. Enda problemet är att ett lönekonto i regel har 0% ränta, det vill säga det är detsamma som att stoppa pengarna i madrassen att ha dem där (se exemplet ovan).

2. Den som är lite mer slipad flyttar sina pengar till ett typiskt sparkonto, vilket oftast ger 0,5% ränta. Den som tittar på procentsatserna i exemplet ovanför ser dock snabbt att inflationen överstiger denna ränta de flesta år. Så vadå, förlorar jag pengar på att spara? Ja faktiskt: de pengar som ligger på ditt sparkonto förlorar också i köpkraft, inte lika fort som på ett lönekonto, men likväl så förlorar de värde.

Så, vad gör man?

3. Det minsta var och en borde göra är att öppna ett räntekonto med hög ränta, detta kan göras genom de flesta banker (bara att de är usla på att tipsa om det eftersom de inte vill betala ränta till dig). Det finns idag banker som erbjuder 2,5% ränta med fria uttag och insättningsgaranti (mer om vad detta är lite senare), vilket innebär, om ni jämför med tabellen över årens inflation, att man går plus, ibland mycket, ibland lite, men endast ett år skulle pengarna ha minskat i värde om exemplet gjordes med 2,5% ränta på pengarna per år.  

Angående insättningsgaranti: Observera att banken du har pengarna på ska ha insättningsgaranti, annars tar du en stor risk eftersom du utan insättningsgaranti förlorar pengarna om banken går omkull.

Sedan finns det såklart aktier och fonder, som potentielt ger långt bättre avkastning än så, men då talar vi också om en förhöjd risk. Andra produkter än just bankkonton tänker jag inte avhandla i detta inlägg, det är inte min mening att undervisa er i avancerade ekonomiska verktyg, utan bara att ge er lite sunt bonnförnuft som kommer hjälpa er i livet.

Summa summarum:
- Lönekonto = Dina pengar förlorar värde per år med samma procentsats som inflationen är.

- Sparkonto (standard) = Dina pengar förlorar värde med samma nummer som inflationen-0,5% (om det är räntan på kontot)

Sparkonto (hög ränta) = Du tjänar pengar med den procentsats som överstiger inflationen årligen. Det vill säga, är inflationen 1,8% till exempel tjänar du 0,7 % om din ränta är 2,5%.

Mitt tips till er: var inte dumma! Det är jobbigt att tjäna in pengar redan som det är i Sverige och det är högst onödigt att förlora ca 2% årligen (inflationsmålet i Sverige är 2%).

En medellön i Sverige var år 2011, enligt SCB, 294 398 kr över helåret . Stoppar en medelsvensson alltså in hela sin lön på sitt lönekonto och låter den ligga kvar där förlorar personen på ett år köpkraft till ett värde av 5887,96 kr. Man kan enligt min erfarenhet ha ganska mycket roligt för så mycket pengar. Således, lite fräckt sagt, vill du åka på en weekendresa under semestern eller vill du ha kvar pengarna liggandes på ditt lönekonto?

/G

Ni kanske undrar vad föregående ekonomi-inlägg har att göra med det stora temat för den här bloggen (som, om ni missat det, är Gentlemanna-idealet och min ständiga jakt på det). Det hela förhåller sig ungefär såhär: vad vill en gentleman helst göra? Han vill sitta i en Chesterfieldfotölj framför eldstaden i sitt privata bibliotek och läsa en bok medan han dricker en whisky som är minst lika gammal som han själv är.

Är denna utopi gratis att uppnå? Tyvärr inte. Detsamma gäller för den perfekta uppsättning av kläder och skor, även detta kostar en slant.

Jag är tyvärr inte någon som är född till en privat förmögenhet som ligger och väntar på mig, vilket innebär att jag på sikt måste skapa mig min egen. Jag har bestämt mig för att jag ska vara miljonär innan min trettionde födelsedag. (D.v.s. de totala tillgångar jag har när jag fyller trettio ska överstiga de totala skulderna med minst en miljon.)

Om detta är lätt att uppnå? Troligen inte. Det kräver en viss smartness, både i hur man tjänar pengar, sparar pengar och får pengarna att växa. Sålunda kommer ett och annat inlägg här på bloggen att handla om just detta och måhända kan detta leda till att ni läsare får ett och annat tips som gör även er rikare (om inte i pengar så i kunskap i alla fall, och de två sakerna brukar i slutändan gå hand i hand).

/G

När jag pluggade på universitetet såg jag dagligen mina vänner kila över till Pressbyrån på morgonrasten för att köpa sig en kopp kaffe (och inte helt sällan kom de även tillbaka med någon form av tilltugg, t.ex. med en bulle). Dessa var samma personer som i slutet av månaden ofta klagade över att det var alldeles för lite pengar och alldeles för mycket månad kvar, utan att förstå varför.

En kaffe på pressbyrån kostade då 14 kronor och (i snitt) vågar jag påstå att dessa personer köpte fem koppar i veckan (jag har ingen aning om hur mycket de köpte på helgerna eller sommarloven osv, men som ett grovt draget snitt).

5 koppar eller 70 kronor i veckan på kaffe alltså, och om vi hårdrar det, 280 kronor i månaden och 3360 kr om året. Detta alltså enbart på kaffe, inte medräknat de bullar/godispåsar/chokladbitar som ofta slank med också.


14 kronor kanske inte känns som någon gigantisk utgift medan man väl står där och känner sig sugen på något, men i slutändan tror jag många personer landar på en småätandenota på över 10’000 kronor om året.

När folk frågar mig hur jag kan lägga tusentals kronor på konsertbiljetter eller 2500:- plus på ett par skor tänker jag ofta, ”det är väl detsamma som att du lägger det på blaskigt färdigkaffe?”.

/G